.

Jag har prövat mig fram, gissat och letat efter något litet hjälpmedel som skulle kunna vara till någon hjälp, som t ex en bok. Men jag fattar fortfarande inte.

Hur spelar man tvärflöjt?

Jag hade bestämt mig för att gå upp tidigt idag och göra något som skulle kunna räknas till nytta. Så jag vaknade typ åtta, uppdragen av mamma som förklarade att jag skulle göra något. Men jag kommer inte ihåg vad eftersom jag var inne i nån slags koma då. Så eftersom jag kände som att sängen var min enda vän för tillfället så gick jag upp och la mig igen.
Vaknade några timmar senare och gick ut och gjorde nytta genom att mata de studsande ulltussarna.
Och helt plötsligt är halva dagen borta och jag har gjort väldigt lite. Aja.

Ska göra ett till försök att få ut något enstaka ljud ur den där flöjten. Inte för att jag tror att man lär sig att spela på en dag, men något ljud ska det väl komma ändå. Det lär ju knappast räknas till nytta men ändå.

Vem bestämmer vad som är till någon mening föresten?


En av lyckans tid är över

Nu är det slut, finito, helt enkelt över.

Okej inte riktigt, men tiden på A-O är över. Som har varit en helt underbar tid! Och även fast jag inte har den minsta lust att flytta till hösten för tillfället så hoppas jag att även det blir en bra tid. Men det återstår ju att se hur det blir, för just nu är det andra dagen på sommarlovet och man har en hel sommar framför sig- och det regnar. Suck. Men faktiskt så gör det inget, det må ju regna nån gång.

Men till fredagen.
Efter att man hade kramat om alla och skrikit rösten av sig så man lät som en och annan trettonårig pojke i målbrottet så blev det middag med lärarna på skolan. Helt klart en stund värd ordet roligt med stort R!
Sedan blev det Hammarn med lite musik, ett tappert försök till att fylla fontänen med skum, några turer med en partybuss och en tur upp på Konsumtaket.
En ganska lyckad kväll.

Ska inte vara dyster nu (lite efter i tiden och skrivandet) men man får en litet irritationspunkt på hjärnan när en hög politiker med främlingsfientliga åsikter  flyttar in i EU-parlamentet. Som tur är de inte så många utan bara några fåtal, men lika hemskt är det för det. Det är lite svårt det här, med vad man tycker och vart man står, men med säkerhet står iaf inte jag till höger hand i hand med moderaterna och deras kompanjorer.

(Ovanstående passar inte riktigt in i här bland känslor med lycka och saknad, men det får stå där ändå).

Nu måste jag avsluta här innan jag börjar tittar på bilder från gårdagen och blir helt tårögd och allmänt töntig när jag inser hur mycket jag kommer sakna alla.

RSS 2.0