fluminlägg nummer ett

Med en kaotiskt inredning bestående av använda muffinsformar och ett humör upphållet av koffeinkickar söker jag lite desperat inspiration och motivation till att 1. skriva en reflektion om romernas situation i Europa, vilket är ytterst interessant men går tyvärr i ett lite för långsamt tempo eftersom koffeinkickarna endast räcker till ungefär tre meningar innan det krävs påfyllning. 2. Lära mig inse att tiden går och att studentens slutsträcka inte har infunnit sig ännu, i klartext skriv plugglistor istället för festlistor, temalistor och ballistor. 3. Komma på roliga sätt att utnyttja min systers situation som stelopererad kryckfantast (ingen valfri titel från hennes sida må jag tro).
Men jag fick just en liten fundering kring tidsupfattning. Den här bloggen har jag inte blivit uppdaterad på ett ja, låt säga, bra tag. Men det beror ju helt på vad man sätter den i relation till. I jämförelse med hur snabbt och stressat vi lever idag så ligger den ju lite på efterkälken, men eftersom jag föredrar att sätta allting i ett historiskt perspektiv så anser jag nog att den ligger helt okej till. Jag menar, hur långt tid tog det innan man upptäckte att jorden var rund, och hur lång tid tog det innan man färdigställe Bibeln? Ärligt talat tror jag inte att den uppdaterades tre gånger om dagen om vilka out-fits lärjungarna bar eller vart Jesus nya sandaler kom ifrån, man lät nog tiden mogna lite mer i mellan varje gång man fattade pennan. Så det är alltså precis vad jag också gör, låter tiden mogna och hoppas att det dyker upp några intressanta rader där i mellan, och att de då förhoppningsvis landar på något papper eller datorskärm så småningom. Och att jag där någonstans kommer ihåg att jag någon gång skapade en blogg.
Det här är förmodligen det mest flummigaste jag någonsin skrivit, känns som att jag tänker igenom det jag skriver lika snabbt som jag pratar, det vill säga ganska så fort och ganska så otydligt. Men eftersom syster (1, 2 eller 3?) klagade på att det aldrig skrevs något här så måste man ju möta klagomålet och försöka förbättra det. Som tur var ställdes det inga krav på skrivandets kravlité.
Men nu, godnatt världen och godnatt blomjord. Och hej på er underbara frågor om romer, vi ska nog ha en trevlig natt tillsammans.

storler åt en tunna veckan ut

Jag tror med säkerhet att jag aldrig någonsin har känt mig så lycklig över en film tidigare. Då menar jag sådär löjligt glad och lycklig, så glad att man cyklar i cirklar och tänker att gula löv är banne mig det vackraste som finns.
Denna film, som borde få typ femton getingar i betyg, är I rymden finns inga känslor.

Ni som inte har sett den, gör det. Och ni som inte har tänkt att göra det, ni kan ju hänga nån annanstans.

Nu ska jag googla reda på namnet till regissören till denna film, och så ska jag googla två gånger extra på ja, inte vett jag.

Dock så blev man som vanligt  inte den mest omtyckta i biosalongen. Men vadå, det må ju höras att filmen va dörolig!

Hade!


tjena trash

Efter två hårda men roliga dagar på basketlägret så hade man en ganska så trashig röst igår. Det är typ hårdare att hålla koll på barn än att gå på festival, typ. Iaf om det är barn som inte direkt gör vad man säger, därav dålig röst. Men aja, grymt kul iaf. Dock så hade jag och Sofia stans sämsta planeringen, vi började planera vid midnatt båda kvällarna, vilket resulterade i ett flamsigt resultat till basketbarnen. Men aja, de hade ju kul, huvudsaken!

Och nu har jag stått i landet i ulltröjan och plockat den kommande veckans middagar. Gött, lite jord och lantliv kan ju inte skada när man lär fastna i stan ett bra tag framöver. Och, det bästa, kommer tjäna grymt på att inte handla nån mat, gött gött.

Medan mum och Hanna softar runt i Italien så har jag för första gången varit enda födelsedagsbarnet för dagen, speciellt. Towe och Jocke var hemma en snabbis i helgen och hade med sig en present, vilket man blev aningen paff över. Även de som seriöst lever på att mobba mig har väl en snäll sida ibland, tänkte jag. Men näe, icke. Fick en vinflaska, vilket man får tycka är en bra present, men den ska förvaras av mamma och pappa tills nästa år (!!). De hade sann skadeglädje åt att man bara blev sjutton.

Om en kanelbulle senare så har man energi för att packa, vilket kommer gå på en kvart. Det är ju bara att ta reda på grejorna i vårt välsorterade hus, eftersom allt ligger prydligt kvar där man sist la det.
Mmm, älskar vårtat hus som inte alls påminner om Röda Korsets kläder- och diverse insamling.

Och imorgon börjar allvaret igen. Eller?
På återseende!

in the south, typ Skåne

Befinner sig nu på södre breddgrader. Har nu avklarat den tredje (??!) roadtrippen med delar av min familj på mindre än ett halvår.

Alltså vaaaad?!
Lever nog fortfarande bara på grund av att man införskaffade i ett par rosa Kids-öronskydd, ishockeyskydd och ett par påssar Polly.

Närå, såna medel har man inte behövt ta till, än.

Hörs!


dessa festivaltider

Nu är Yran avklarad, och som man har yrat. Rolig helg på alla sätt, får typ hela fem getingar i betyg!
Och nu har man laddat om till lite nytt festivalliv, imorrn bär det nämligen av till Näsåker och Urkult! En schysst kontrast till stan och yran, nu väntas skönaste stämningen, linsgrytor, mysiga tält och hej-alla-ni-alternativa.

Är trött som en gnu nu efter älskad intervallträning, men ska ta en banan så att man orkar börja packa och rota igneom garderoben efter batiktröjan och hippiebyxorna. Och ska smörja in håret i lite smör och inte tvätta det på hela helgen, så att de får sånna dära snygga hemmagjorda dreads. Får ju inte glömma marijanaplantan i vardagsrummet heller. Fit for fight for Urkult.
Närå! Just kidding with ya!
Har faktiskt tvättat håret.

Haha alltså näe, nu må jag sova, innan det blir lite to mutch här, för det vill man ju inte.
På återseende!

goa dagar

Alltså, något som konstant får en att dra på smilet är mitt jobb. Nu är vi inne på tredje speldagen, och kan ju inte påstå att de två tidigare dagarna har gått suveränt... Lät, och låter fortfarande, som jag är typ i målbrottet och inte kan hålla en ton, och det blir ju ganska så sårbart då eftersom det är bara som sjunger nu. Men aja, idag gick det iaf lite bättre! Först besökte vi Strandliden, vilket gjorde min dag när vi blev bjudna på jordgubbar och glass. Och så blev man lite varm om hjärtat när man såg att en tant satt och torka en tår, snyft snyft. Och sen (det som verkligen gjorde att man log konstant) en tur till Björkhammar och till de schyssta som bor där, där blev man så jädrans glad! Där bor typ den skönaste tanten i hela östjämtland, så skön!

Så nu är man glad veckan ut, och ännu gladare ska man väl bli när man ska ut och frigöra lite endorfiner med lite träning! Gött.

I lördags var det cruising, vilket var en jädrans kul kväll. Den hade ju dock sina mindre vackra stunder, men sånt ingår väl antar jag. Ronja besökte denna ibland ganska så najsa håla över helgen också, mycket trevligt!

Förmodligen är det schyssta dagar på ingång. Jobb, träning, festival och kanske lite festligheter väntar.

Hörs!

kuuuul

Vissa komplimanger värmer ju mer än andra. Helt klart. Ett exempel är:
Flicka 5 år - Åh vilken fin tröja du har.
Jag - Tack!
Flicka 5 år - En sån vill jag också ha, fast i barnstorlek... och inte med så där mycket rött, säger hon och pekar på min hals/bröst.

Jag tittar ner på min lila tröja och tittar sedan på min hy, för att jämföra.

Jag - Jaa, jag har väl bränt mig lite så är väl lite röd...
Flicka 5 år, flicka 7 år - MYCKET RÖD!


Lite kort av vad man har fyllt de senaste veckorna med.
Första veckan på lovet- jobb (väldigt bra jobb, I can tell)
Sedan lite stan, med träning och kompisar.
Sedan väldigt så efterlängtad ridning, i flera doser.
Sedan spelning i Krångede. Ett tips på en utmaning är att försöka spela och sjunga intill älven och vattenkraftverket (utan mikrofon), då de släpper vatten. Kan försäkra er om att det hörs typ absolut ingenting.
Sedan lite midsommar, först teater i Döda fallet sedan lite umgänge hos Kristina med folk.
Sedan lite volleyboll, pizza, Tove, sälj-mina-syskon ögonblick mm. Kul!
Last year in Fisksjön with Tove, syss and Mum. Mysig kväll.
Och imorgon beger jag mig förmodligen söderut. Mot Stockholmshållet och sedan mot Dalarna för lite musikunderhållning.
Och, solen och värmen har visat sig igen. Mmhmm, I like!
På återseende!

helt enkelt sommar

hej sommar. Och hej fina dagar, kvällar och nätter. Och hej känslan av lite frihet! Till och med solen förstår att det gäller att släppa lite extra på strålarna nu.

pinsamhetens bekännelse

Något pinsamt är när man på smidigaste sätt ska försöka köra ut cykeln från cykelstället bredvid Paus, men istället så visar sig klantigheten och man lyckas välta tre andra cyklar som dominobrickor. För att verka så oberörd som möjligt av händelsen så tittar man ner på ens fötter och svär tyst och hoppas att ingen såg. Man övertygar nästan sig själv om detta, ända tills man känner hela Paus uteserverings blickar och fniss i ryggen.

Eller så är man bara så himla duktig på att inbilla sig att folk såg, skrattade och stirrade. Även fast de kanske i själva verket knappt märkte en förvirrad och klantig blondin som inte kan köra ut en cykel från ett cykelställ utan att orsaka en scen.

Och självklart så stannar man kvar och lyfter upp cyklarna, även fast man i själva verket bara vill cykla där ifrån på ett jädrigt snabbt, smidigt och diskret sätt.

I alla fulla fall, det var ganska så pinsamt.

En annan pinsam sak är när man säger:
-JAG ÄR DYR! Samtidigt som man tittar ner på det som finns innanför behån.

Oj oj, någon mer som ibland tänker en tanke som "Herreguuud, vem är jag och vad gör jag?!" ?

Inte? Nähä.


en kväll som denna

Må ju bara tydliggöra: Scrubs typ äger, så ni  vet.
Och tyck det är ganska bra att man har börjat lägga upp lite bilder på denna blogg, antar att det blir lite roligare då.
På återseende!

att inse

Det som inte ska hända, det händer.
Eftersom livet är inte rättvist. No words.

I fredags så var det iaf studenten, vilket var en rolig sådan! Efter att man plockat burkar på Österäng mellan 20.30-23.30 (nej, jag befann mig inte mitt i några festigheter. Vi strosade runt på österäng med svarta soppåsar, en pinsam och grymt kall början på kvällen). Men aja, som tur var så hade man ju kul sen vid trappan. Där dansade man till sköna covers så att man blev både varm och glad. Sedan några små äventyr innan man begav sig hemåt.

Och nu är man inne på sista skolveckan, och denna vecka gör skolan verkligen sig rätt till vissa ökennamn/rykten. Om man tror att detta är en slapp skola så kan man gärna fortsätta tro det. Denna veckas schema innehåller nämligen absolut ingenting, så enda anledning till att gå hit är för att äta. Vilket dock är en ganska så okej anledning ändå.
Och sommarn är snart på ingång. ELLER!? Näe, kallt som satan, får ju titta i allmenackan fem gånger om för att förstå att det är juni.


the time to think and the time to change

Skärpning. Verkligen på tiden att Israel skärper sig, helt sjukt att man håller så här. Först sätter man ut en blockad runt Gaza, så att man varken kan komma ut eller in, och sedan så bokstavligen skjuter man mot civila människor som bara försöker komma in med förnödenheter. What´s wrong with this world?!
Det är väl inte direkt bara Israel som måste skärpa sig,
det gäller nog andra länder/grupper/människor i världen... osv osv!
Får väl säga som någon smart människa någon gång sa " Jag blir åter igen så besviken på mänskligheten".
Gaaach

.


some pics

Oooh en bild!
...och en till...
och ännu en!
Tog lite bilder från min systers resebilder. Bild nummer två är ett får, vilket absolut inte har något med humor att göra.
HÖHÖ:)

some thought, sort of!

Nu börjar det dra ihop sig. Mot slutet. Det låter bra, "mot slutet". Det kan ju vara slutet på en jobbig vecka, slutet på en relation, slutet på drömmarna, eller slutet på den sista kladdkakebiten. 
     Eller som nu, slutet på detta år, inte på tre år i gymnasiet och då studenten väntar vid dörren (vilket man så ofta önskar att läget vore när alla glada studenter springer runt med vita mössor). Nej, slutet på första året på Vittra, vilket har gått sjuuukt fort. Hann ju knappt börja längta hem till kära vischan innan man påbörjat betygssnack. Eller jo, klart man gjorde, men det känns så iaf.
De flesta skulle väl säga att tiden går fort när man har kul. Jag håller med. Eller så kan det ju vara så att man är så jädra förvirrad så att man inte hinner med tiden. Det är nog olika, hoppas dock att den största delen av ens tid går åt till att ha kul, och inte att vara förvirrad. 
     Men med lite eftertanke som det så snyggt heter så har det väl varit ett okej skolår (hatar ordet okej, man fattar ju aldrig vad man menar egentligen). Och ifall man tänker efter ännu lite mer så har det nog varit ett jädrigt grymt år, med allting kring skolan och utanför skolan! Ett år som en berg- och dalbana, där vägen neråt aldrig verkade börja vändan uppåt. Men när det väl gör det, när vägen hittar en liten stig uppåt så blir det riktigt grymma tider, och underbara tider. Förmodligen så har man väl förlorat en hel del på vägen dit, på vägen uppåt, vilket man kanske inte inser förrän man redan befinner sig där. Och då blir det ju jobbigt, ifall man saknar det man har tappat vill säga. Och det gör man ju oftast, speciellt ifall man ska vara så jobbigt duktig på att sakna.

Nu blev det ju djupt här, usch och böhö. Näe då, bra och roligt på något sätt med antar jag.

Appropå roligt, eller glädje snarare. Igår glädjes jag åt att jag är uppväxt på landet med alla djungellagar som gäller där, och ännu gladare för att jag växt upp djungellagarnas gård, typ. Följde nämligen med mamma när hon skulle hämta ut kött, och hon blev bara tvungen att föklara hur man slaktar ett djur när hon insåg att jag inte visste det. För det hör ju tydligen till alla normala tonåringars allmänbildning- NOT.

Iaf, blev då glad över att jag inte börjar banka på öronen när "blod och halspulsåder" nämns. Det är ju inte så fresch och trevlig info, men är glad över att man iaf inte börjar snyfta och lipa då (vilket man gjorde för några år sedan, så fort någon sa blod och djur i samma mening så var man ju olycklig för en vecka). Gött då att man tydligen börjar växa upp lite och förstår lite mer, typ.

Ääh, sämst. Detta inlägg drar iväg, det blir ju bara sämre och sämre i takt med att man blir tröttare, veckans brist på sömn börjar visa sig. Men nu äre helg, högen med skolarbeten har blivit väldigt, väldigt liten nu... Så nu ska man väl gå in på facebook och gilla något, bara för att gilla liksom! Och må väl gilla dubbelt, för snart är det ju sommar! Hade!

RSS 2.0