.,
Dagens mening:
"Rumpan... är som hela gudomligheten!"
Towes förklaring till när det heter rumpa, tror jag.
Jag har ingen som helst klarhet i vad som händer på Nyår, vart, när, hur? Vi kan ju typ komunicera med varandra om vad det blir, alltså ni som kände er träffad av tidigare mening, och förmodligen vet ni vilka ni är:-)
"Rumpan... är som hela gudomligheten!"
Towes förklaring till när det heter rumpa, tror jag.
Jag har ingen som helst klarhet i vad som händer på Nyår, vart, när, hur? Vi kan ju typ komunicera med varandra om vad det blir, alltså ni som kände er träffad av tidigare mening, och förmodligen vet ni vilka ni är:-)
denna tid
Ett sent God Jul till alla eftersom jag inte prioterade att sätta mig vid datorn på självaste julafton, ett smart val. Men jag hoppas att alla hade/har en bra jul!
Igår så pratade vi gamla minnen hos Stina, vissa saker kommer man ihåg med glädje medans andra har man försökt att glömma, men förgäves. Kul kväll iaf, och vi åkte även i denna orts kära slalombacke, fint väder och fint före, ett bra val att åka den dagen.
Just nu är min fantasi ur funktion, så blir inget lite längre inlägg med någon tanke bakom att vänta nu, men blir väl förhoppningsvis något sådant inom snar framtid. Och kommer inte på någon nyhet att skriva om heller, och inte ens något så icke-värmande-prat om någon irriterande politiker heller. Men som vanligt överlever de flesta ändå.
Ska väl önska alla en skön och rolig fortsättning på årets slapp- och mat månad, då jag har en liten känsla av att det icke kommer att bli något regelbundet uppdaterande på denna blogg just nu. Men kan mycket väl bryta mot den tanke som jag nyss skrev, ifall jag skulle falla mig in för att skriva något ganska snart igen. Så det blir kanske något uppdaterande här den närmsta tiden ändå, men med tanke eller inte bakom är att vänta och se. Men slutgnaggat om det, man förstod nog innebörden av detta stycke, eller så inte.
Tror nog att detta inlägg börja lida mot sitt slut, ska nog gå och lyssna på bra musik och gömma undan min brors Metallica skriva nu.
Igår så pratade vi gamla minnen hos Stina, vissa saker kommer man ihåg med glädje medans andra har man försökt att glömma, men förgäves. Kul kväll iaf, och vi åkte även i denna orts kära slalombacke, fint väder och fint före, ett bra val att åka den dagen.
Just nu är min fantasi ur funktion, så blir inget lite längre inlägg med någon tanke bakom att vänta nu, men blir väl förhoppningsvis något sådant inom snar framtid. Och kommer inte på någon nyhet att skriva om heller, och inte ens något så icke-värmande-prat om någon irriterande politiker heller. Men som vanligt överlever de flesta ändå.
Ska väl önska alla en skön och rolig fortsättning på årets slapp- och mat månad, då jag har en liten känsla av att det icke kommer att bli något regelbundet uppdaterande på denna blogg just nu. Men kan mycket väl bryta mot den tanke som jag nyss skrev, ifall jag skulle falla mig in för att skriva något ganska snart igen. Så det blir kanske något uppdaterande här den närmsta tiden ändå, men med tanke eller inte bakom är att vänta och se. Men slutgnaggat om det, man förstod nog innebörden av detta stycke, eller så inte.
Tror nog att detta inlägg börja lida mot sitt slut, ska nog gå och lyssna på bra musik och gömma undan min brors Metallica skriva nu.
allt och ingenting, och lite jul
Puh, jullov, behövligt. Och en tid av att sova, slappa och lite för mycket ätande av allt, vilket oftast inte är av det nyttigaste slaget, är att vänta. Men ändå, det känns som att det är halva syftet med julen, ta´t lugnt och må gott! (tyvär så blir det ju kanske lite för mycket av det goda för en del, och tyvär så blir/är det raka motsatsen för andra, och så är det väl i vår så icke rättvis värld). Hm ja, så var det med det.
Jag har kommit tillbaks till lite av min nördperiod, vilket betyder för mycket av läsande och nyheter, typ. Den senaste tiden så har jag inte läst lika mycket, på grund av att tiden inte finns, sorgligt. Men nu så är jag lite halvt tillbaks, häromkvällen så fastnade jag vid datorn vid nån sida med nyheter med Oasis dunkades i hörlurarna (har rabblat upp listan med skivor som jag vill ha i julklapp x antal gånger för mina föräldrar, däribland Oasis, tror dock inte att det var i deras intresse att lägga det på minnet). Men iaf, efter att jag hade tittat på nått resereportage och sa att jag tyckte att vi skulle åka till diverse olika ställen så berättade pappa att man hade hittat ca tusen nya djurarter längs Mekongfloden i typ bara i år och däribland världens största spindel, som var tre decimeter stor! Uuhh, kalla kårar. Efter det så föreslog pappa att vi kunde åka dit och typ paddla kanot, jag gav ett tvärt nej till svars. Tack och lov för Sverige, inga skrämmande djur här, förutom typ älgar, eller haha näe.
Men näe nu får jag skärpa mig, man kan ju vara kvar här hela livet bara på grund av några små otäcka djur (men håll med om att tre decimeter är stort ändå?).
Äh, slutklagat. Vi har ju ändå en jädrans tur som bor här, listan med hemskheter som kan/händer här är inte lång, som tur är. Vi har ju klappar och ett på tok för långt julbort som väntar på oss, bättre borde det ju inte kunna bli, hrm höhö.
Och just, pepparkakorna som vi bakade förra veckan (det finns några kvar på grund av att de blev utsatta för en liten för stor dos värme) blev något av ett konstverk. Ciccans figur blev förvånansvärt bra efter en så lång stund i ugnen, då man ser alla de detaljer som hon gjorde. Det ser ut som att figuren, vilken är en tjej tror jag, har ett extremt söndersolat ansikte, då det var just den delen som fick, hm, mest färg. Bara ifall ni ville veta (eller ni som var med kan ju läsa det, eftersom der förmodligen är helt ointressant för alla andra, och nog för er med men ändå).
Blir väl ett The End som slut här, eftersom det blev ett för långt inlägg utan betydelse och därmed så blir det inget bra slut heller.
Jag har kommit tillbaks till lite av min nördperiod, vilket betyder för mycket av läsande och nyheter, typ. Den senaste tiden så har jag inte läst lika mycket, på grund av att tiden inte finns, sorgligt. Men nu så är jag lite halvt tillbaks, häromkvällen så fastnade jag vid datorn vid nån sida med nyheter med Oasis dunkades i hörlurarna (har rabblat upp listan med skivor som jag vill ha i julklapp x antal gånger för mina föräldrar, däribland Oasis, tror dock inte att det var i deras intresse att lägga det på minnet). Men iaf, efter att jag hade tittat på nått resereportage och sa att jag tyckte att vi skulle åka till diverse olika ställen så berättade pappa att man hade hittat ca tusen nya djurarter längs Mekongfloden i typ bara i år och däribland världens största spindel, som var tre decimeter stor! Uuhh, kalla kårar. Efter det så föreslog pappa att vi kunde åka dit och typ paddla kanot, jag gav ett tvärt nej till svars. Tack och lov för Sverige, inga skrämmande djur här, förutom typ älgar, eller haha näe.
Men näe nu får jag skärpa mig, man kan ju vara kvar här hela livet bara på grund av några små otäcka djur (men håll med om att tre decimeter är stort ändå?).
Äh, slutklagat. Vi har ju ändå en jädrans tur som bor här, listan med hemskheter som kan/händer här är inte lång, som tur är. Vi har ju klappar och ett på tok för långt julbort som väntar på oss, bättre borde det ju inte kunna bli, hrm höhö.
Och just, pepparkakorna som vi bakade förra veckan (det finns några kvar på grund av att de blev utsatta för en liten för stor dos värme) blev något av ett konstverk. Ciccans figur blev förvånansvärt bra efter en så lång stund i ugnen, då man ser alla de detaljer som hon gjorde. Det ser ut som att figuren, vilken är en tjej tror jag, har ett extremt söndersolat ansikte, då det var just den delen som fick, hm, mest färg. Bara ifall ni ville veta (eller ni som var med kan ju läsa det, eftersom der förmodligen är helt ointressant för alla andra, och nog för er med men ändå).
Blir väl ett The End som slut här, eftersom det blev ett för långt inlägg utan betydelse och därmed så blir det inget bra slut heller.
tider med brinnande ljus
Är lite efter i detta uppdaterande av denna blogg, men folk klarar sig nog ändå, väldigt säker på det.
Lucia idag, vi har hittils varit på tre ställen och ja, det blir bättre. Även fast det stundtals låter som en "rävjakt", som Lelle sa, hrm.
Men näe, ork ej skriva något med en tanke bakom. Det får vänta.
Sen så blir det bak (eller ätning) plus lite film. Inte för att jag tror att det blir så mycket som kommer ut ur ugnen, det mesta har nog försvunnit innan på något underligt sätt (en tolkning av Toves sms)
