fluminlägg nummer ett
storler åt en tunna veckan ut
Jag tror med säkerhet att jag aldrig någonsin har känt mig så lycklig över en film tidigare. Då menar jag sådär löjligt glad och lycklig, så glad att man cyklar i cirklar och tänker att gula löv är banne mig det vackraste som finns.
Denna film, som borde få typ femton getingar i betyg, är I rymden finns inga känslor.
Ni som inte har sett den, gör det. Och ni som inte har tänkt att göra det, ni kan ju hänga nån annanstans.
Nu ska jag googla reda på namnet till regissören till denna film, och så ska jag googla två gånger extra på ja, inte vett jag.
Dock så blev man som vanligt inte den mest omtyckta i biosalongen. Men vadå, det må ju höras att filmen va dörolig!
Hade!
tjena trash
Och nu har jag stått i landet i ulltröjan och plockat den kommande veckans middagar. Gött, lite jord och lantliv kan ju inte skada när man lär fastna i stan ett bra tag framöver. Och, det bästa, kommer tjäna grymt på att inte handla nån mat, gött gött.
Medan mum och Hanna softar runt i Italien så har jag för första gången varit enda födelsedagsbarnet för dagen, speciellt. Towe och Jocke var hemma en snabbis i helgen och hade med sig en present, vilket man blev aningen paff över. Även de som seriöst lever på att mobba mig har väl en snäll sida ibland, tänkte jag. Men näe, icke. Fick en vinflaska, vilket man får tycka är en bra present, men den ska förvaras av mamma och pappa tills nästa år (!!). De hade sann skadeglädje åt att man bara blev sjutton.
Om en kanelbulle senare så har man energi för att packa, vilket kommer gå på en kvart. Det är ju bara att ta reda på grejorna i vårt välsorterade hus, eftersom allt ligger prydligt kvar där man sist la det.
Mmm, älskar vårtat hus som inte alls påminner om Röda Korsets kläder- och diverse insamling.
Och imorgon börjar allvaret igen. Eller?
På återseende!
in the south, typ Skåne
Befinner sig nu på södre breddgrader. Har nu avklarat den tredje (??!) roadtrippen med delar av min familj på mindre än ett halvår.
Alltså vaaaad?!
Lever nog fortfarande bara på grund av att man införskaffade i ett par rosa Kids-öronskydd, ishockeyskydd och ett par påssar Polly.
Närå, såna medel har man inte behövt ta till, än.
Hörs!
dessa festivaltider
Och nu har man laddat om till lite nytt festivalliv, imorrn bär det nämligen av till Näsåker och Urkult! En schysst kontrast till stan och yran, nu väntas skönaste stämningen, linsgrytor, mysiga tält och hej-alla-ni-alternativa.
Är trött som en gnu nu efter älskad intervallträning, men ska ta en banan så att man orkar börja packa och rota igneom garderoben efter batiktröjan och hippiebyxorna. Och ska smörja in håret i lite smör och inte tvätta det på hela helgen, så att de får sånna dära snygga hemmagjorda dreads. Får ju inte glömma marijanaplantan i vardagsrummet heller. Fit for fight for Urkult.
Närå! Just kidding with ya!
Har faktiskt tvättat håret.
Haha alltså näe, nu må jag sova, innan det blir lite to mutch här, för det vill man ju inte.
På återseende!
goa dagar
Så nu är man glad veckan ut, och ännu gladare ska man väl bli när man ska ut och frigöra lite endorfiner med lite träning! Gött.
I lördags var det cruising, vilket var en jädrans kul kväll. Den hade ju dock sina mindre vackra stunder, men sånt ingår väl antar jag. Ronja besökte denna ibland ganska så najsa håla över helgen också, mycket trevligt!
Förmodligen är det schyssta dagar på ingång. Jobb, träning, festival och kanske lite festligheter väntar.
Hörs!
kuuuul

helt enkelt sommar

pinsamhetens bekännelse
Något pinsamt är när man på smidigaste sätt ska försöka köra ut cykeln från cykelstället bredvid Paus, men istället så visar sig klantigheten och man lyckas välta tre andra cyklar som dominobrickor. För att verka så oberörd som möjligt av händelsen så tittar man ner på ens fötter och svär tyst och hoppas att ingen såg. Man övertygar nästan sig själv om detta, ända tills man känner hela Paus uteserverings blickar och fniss i ryggen.
Eller så är man bara så himla duktig på att inbilla sig att folk såg, skrattade och stirrade. Även fast de kanske i själva verket knappt märkte en förvirrad och klantig blondin som inte kan köra ut en cykel från ett cykelställ utan att orsaka en scen.
Och självklart så stannar man kvar och lyfter upp cyklarna, även fast man i själva verket bara vill cykla där ifrån på ett jädrigt snabbt, smidigt och diskret sätt.
I alla fulla fall, det var ganska så pinsamt.
En annan pinsam sak är när man säger:
-JAG ÄR DYR! Samtidigt som man tittar ner på det som finns innanför behån.
Oj oj, någon mer som ibland tänker en tanke som "Herreguuud, vem är jag och vad gör jag?!" ?
Inte? Nähä.
en kväll som denna


att inse
Det som inte ska hända, det händer.
Eftersom livet är inte rättvist. No words.
I fredags så var det iaf studenten, vilket var en rolig sådan! Efter att man plockat burkar på Österäng mellan 20.30-23.30 (nej, jag befann mig inte mitt i några festigheter. Vi strosade runt på österäng med svarta soppåsar, en pinsam och grymt kall början på kvällen). Men aja, som tur var så hade man ju kul sen vid trappan. Där dansade man till sköna covers så att man blev både varm och glad. Sedan några små äventyr innan man begav sig hemåt.
Och nu är man inne på sista skolveckan, och denna vecka gör skolan verkligen sig rätt till vissa ökennamn/rykten. Om man tror att detta är en slapp skola så kan man gärna fortsätta tro det. Denna veckas schema innehåller nämligen absolut ingenting, så enda anledning till att gå hit är för att äta. Vilket dock är en ganska så okej anledning ändå.
Och sommarn är snart på ingång. ELLER!? Näe, kallt som satan, får ju titta i allmenackan fem gånger om för att förstå att det är juni.
the time to think and the time to change
.

some pics



some thought, sort of!
Eller som nu, slutet på detta år, inte på tre år i gymnasiet och då studenten väntar vid dörren (vilket man så ofta önskar att läget vore när alla glada studenter springer runt med vita mössor). Nej, slutet på första året på Vittra, vilket har gått sjuuukt fort. Hann ju knappt börja längta hem till kära vischan innan man påbörjat betygssnack. Eller jo, klart man gjorde, men det känns så iaf.
De flesta skulle väl säga att tiden går fort när man har kul. Jag håller med. Eller så kan det ju vara så att man är så jädra förvirrad så att man inte hinner med tiden. Det är nog olika, hoppas dock att den största delen av ens tid går åt till att ha kul, och inte att vara förvirrad.
Men med lite eftertanke som det så snyggt heter så har det väl varit ett okej skolår (hatar ordet okej, man fattar ju aldrig vad man menar egentligen). Och ifall man tänker efter ännu lite mer så har det nog varit ett jädrigt grymt år, med allting kring skolan och utanför skolan! Ett år som en berg- och dalbana, där vägen neråt aldrig verkade börja vändan uppåt. Men när det väl gör det, när vägen hittar en liten stig uppåt så blir det riktigt grymma tider, och underbara tider. Förmodligen så har man väl förlorat en hel del på vägen dit, på vägen uppåt, vilket man kanske inte inser förrän man redan befinner sig där. Och då blir det ju jobbigt, ifall man saknar det man har tappat vill säga. Och det gör man ju oftast, speciellt ifall man ska vara så jobbigt duktig på att sakna.
Nu blev det ju djupt här, usch och böhö. Näe då, bra och roligt på något sätt med antar jag.
Appropå roligt, eller glädje snarare. Igår glädjes jag åt att jag är uppväxt på landet med alla djungellagar som gäller där, och ännu gladare för att jag växt upp djungellagarnas gård, typ. Följde nämligen med mamma när hon skulle hämta ut kött, och hon blev bara tvungen att föklara hur man slaktar ett djur när hon insåg att jag inte visste det. För det hör ju tydligen till alla normala tonåringars allmänbildning- NOT.
Iaf, blev då glad över att jag inte börjar banka på öronen när "blod och halspulsåder" nämns. Det är ju inte så fresch och trevlig info, men är glad över att man iaf inte börjar snyfta och lipa då (vilket man gjorde för några år sedan, så fort någon sa blod och djur i samma mening så var man ju olycklig för en vecka). Gött då att man tydligen börjar växa upp lite och förstår lite mer, typ.
Ääh, sämst. Detta inlägg drar iväg, det blir ju bara sämre och sämre i takt med att man blir tröttare, veckans brist på sömn börjar visa sig. Men nu äre helg, högen med skolarbeten har blivit väldigt, väldigt liten nu... Så nu ska man väl gå in på facebook och gilla något, bara för att gilla liksom! Och må väl gilla dubbelt, för snart är det ju sommar! Hade!